missfreedriksson

Har varit lite småförskyld nu ett tag
och idag har jag halvt tappat rösten.
Blir värre och värre... Imorgon
kan jag kanske inte prata.
Stämmbanden lever sitt liv och min
röst låter inte normalt.
Mamma och Stefan skrattar åt mig imellanåt,
vilket jag förstår.

Man kan ju inte sluta prata. Det går verkligen inte.
Men ska man "vila" rösten får man knipa käft
och dricka te. Vilken tur att det står en full
paket med blåbärste i skafferiet :)

Onödigt inlägg, men kanske någon som bryr sig ;)

Kollade på I rymden finns inga känslor innan.
Vilken söt film. Tycker ni ska se den!
Jag och mamma kollade den innan, och nu har hon
slocknat i soffan. Vilket inte är ovanligt ;)